Förlossningsdepression: när sorgen inte lättar

Att föda ett barn är en av de mest omvälvande fysiska och hormonella händelserna i en persons liv. Det är naturligt att det emotionella tillståndet också påverkas kraftigt. Förlossningsdepression drabbar ungefär 1 av 7 nyblivna mammor – och med rätt stöd är det behandlingsbart.

Babyblues kontra förlossningsdepression

Under den första veckan efter födseln upplever de flesta nyblivna mammor något av det som kallas "babyblues" – tårar, humörsvängningar, ångest och emotionell sårbarhet kopplad till den dramatiska minskningen av östrogen och progesteron. Detta är förväntat och ger sig vanligtvis inom två veckor.

Förlossningsdepression är annorlunda. Den är:

Mer intensiv – inte bara enstaka gråtattacker, utan en genomgripande tyngd som inte lättar
Mer långvarig – kan starta när som helst under det första året och avtar inte utan stöd
Funktionsnedsättande – gör det svårt att ta hand om barnet, upprätthålla relationer eller ta sig igenom dagen

Symptom att känna igen

Förlossningsdepression kan se olika ut hos olika personer. Vanliga tecken inkluderar:

Ihållande sorg, tomhet eller hopplöshet som varar större delen av dagen
Förlorat intresse eller glädje i saker som brukade ge glädje – inklusive barnet
Känslan av att vara frånkopplad från eller inte knyta an till barnet, eller att inte känna den kärlek man förväntade sig
Övermåttlig skuldkänsla eller självkritik ("Jag är en dålig mamma")
Svårigheter att koncentrera sig, fatta beslut eller minnas saker
Utmattning som går bortom vanlig nyblivet-föräldra-trötthet
Aptitförändringar – att äta mycket mer eller mycket mindre än vanligt
Sömnsvårigheter även när barnet sover
Fysiska symptom: huvudvärk, matsmältningsproblem, kronisk smärta utan tydlig orsak
Irritabilitet eller raseri – att snäsa av partner eller äldre barn
Att dra sig undan vänner och familj
Tankar om att skada sig själv, eller skrämmande tankar om att skada barnet

Den sista punkten är viktig: påträngande tankar om att skada ditt barn är ett symptom på ett behandlingsbart tillstånd, inte bevis på att du är farlig. Berätta för din vårdgivare.

Vem har högre risk

Förlossningsdepression kan drabba vem som helst, men risken är högre vid:

Personlig eller familjär historia av depression eller ångest
Svår graviditet, förlossningstrauma eller tid på neonatalavdelning
Barn med kolik, amningsproblem eller hälsobesvär
Begränsat praktiskt stöd från partner, familj eller omgivning
Ekonomisk stress eller bostadsosäkerhet
Relationskonflikter
Tidigare graviditetsförlust
Avslutning av antidepressiva vid eller efter födseln utan klinisk vägledning

Att ha riskfaktorer innebär inte att du kommer att drabbas av förlossningsdepression – det innebär att det är värt att följa upp och prata öppet med din barnmorska eller läkare.

Att få en diagnos

Många kvinnor skäms för att erkänna att de kämpar efter en förlossning som "borde" vara fylld av glädje. Denna skam är en av orsakerna till att förlossningsdepression förblir odiagnostiserad i månader. Din vårdgivare dömer dig inte – förlossningsdepression är ett fysiologiskt tillstånd, lika mycket som graviditetsdiabetes eller blodbrist.

En barnmorska, läkare eller BVC-sköterska kan använda ett validerat screeningverktyg. Var så ärlig du kan. Om du tenderar att minimera dina symptom vid besöket, prova att skriva ner dem i förväg.

Behandlingsalternativ

Effektiv behandling finns för alla svårighetsgrader:

Psykologisk behandling: Kognitiv beteendeterapi (KBT) och interpersonell terapi har starkast evidens. Många mottagningar erbjuder mamma-och-barn-grupper som även minskar isolering.
Läkemedel: Antidepressiva, framförallt SSRI, är effektiva och de flesta anses kompatibla med amning. Diskutera det specifika med din förskrivare.
Kamratstöd: Kontakt med andra mammor som genomgått förlossningsdepression lyfts konsekvent fram som ett av de mest hjälpsamma inslagen i tillfrisknandet.
Praktiskt stöd: Sömn, även i fragment, hjälper. Att ta emot hjälp med matning, hushållssysslor eller barnpassning är inte att ge upp – det är behandling.

Akut stöd

Om du har tankar på självmord eller att skada dig själv eller ditt barn – sök hjälp omedelbart.

Sverige: Mind självmordslinjen 90101 eller 1177 Vårdguiden

Källor

O'Hara MW, McCabe JE. Postpartum depression: current status and future directions. Annu Rev Clin Psychol. 2013;9:379-407.
Socialstyrelsen – Stöd till föräldrar: https://www.socialstyrelsen.se/
Mind Sverige: https://mind.se/